De nya sjukförsäkringsreglerna har på allvar börjat märkas bland de utförsäkrade.
Nu väller överklagandena in.
Bara i Stockholm har förvaltningsrätten avgjort 2 137 fall hittills i år.
Av dem fick 55 rätt mot Försäkringskassan.
“Det är nästan dubbelt så svårt för kvinnor som för män att få sina arbetsskador godkända hos Försäkringskassan”, skriver Expressen idag.
Dessa artiklar om hur kvinnor missgynnas inom vården samt förs.kassan och förs.bolagen publiceras med jämna mellanrum och detta har pågått i åratal. Små blänkare om hur illa det är ställt för oss kvinnor och ändå sker ingen förändring.
Vad är det för idé att år efter år konstatera detta faktum?
Är det inte dax att man gör något åt det?
Läs mer Expressen
Få utförsäkrade fick jobb
12.600 personer utförsäkrades vid årsskiftet. Av dem har i dag endast 370 ett heltids- eller deltidsjobb, uppger SVT:s Aktuellt.
Verkar inte vara några höjdarsiffror, precis.
Såg på Aktuellt i kväll och Cristina Husmark verkade nöjd över siffrorna. Hon anser inte heller att någon öht blir “utförsäkrad” ! Vet inte riktigt vad hon vill kalla dem som blivit av med sin sjukpenning?
Brun var hon i alla fall. Kanske har hon varit ute och seglat? 
Denna gång på havet.
Gunilla Bring utnämndes i går av Svea hovrätt till landets ledande whiplashexpert. Hon är glad men också frustrerad. – Visst är det jätteskönt att man äntligen lyssnar på mig men det finns ingen rättssäkerhet för försäkringstagare, säger Gunilla Bring till InfoTorg Juridik.
Läs: Infotorg
den 30 juni 2010 kl 07:49
Regeringens proposition
2009/10:241
Ett förstärkt integritetsskydd i
försäkringssammanhang
Prop.
2009/10:241
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 juni 2010
Fredrik Reinfeldt
Tobias Billström
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås åtgärder för ett förstärkt integritetsskydd på
försäkringsområdet med sikte främst på formerna för inhämtande av
hälsouppgifter från t.ex. hälso- och sjukvården. Syftet är att säkerställa
att försäkringsbolagen inte slentrianmässigt begär samtycke till att inhämta
hälsouppgifter samt att lämnade samtycken är frivilliga och
bygger på tillräcklig information. Åtgärderna får särskild betydelse för
barnförsäkringar.
Läs hela Riksdag o Regering
Psykiskt sjuka får sämre vård
Psykiskt sjuka dör betydligt oftare än andra när de drabbas av fysiska sjukdomar som går att förebygga och behandla, visar en utvärdering som Socialstyrelsen gjort.
———
Detta bör ju inte komma som någon direkt nyhet, precis. Så har det i princip alltid varit och värre blev det när de psyksjuka kastades ut i samhället. Man stoltserade med att man stängt mentalsjukhusen, men man funderade aldrig på vart de utskrivna tog vägen eller hur deras fortsatta liv/vård/ skulle bli eller se ut.
Läkarna har dålig utbildning i både psykiatri och i bemötande av psykiskt sjuka och dessa patienters fysiska krämpor tolkas nog som psykiska, vilket innebär att den gruppen inte heller får adekvat hjälp!
Staten går med vinst på socialförsäkringarna. Olagligt, hävdar kritikerna.
Socialförsäkringar som till exempel sjukpenningen beskrivs ofta som stora kostnader för staten. Men tvärtom mot vad många tror så tjänar statskassan miljarder på försäkringarna – varje år.
—————–
En gemensam analys om verkligheten, från de nackskadades situation måste göras och lyftas fram i dagens ljus.
Detta pressmeddelande fick vi idag från P-O Eriksson:
1UMEÅ UNIVERSITY
Faculty of Medicine
Department of Odontology
Clinical Oral Physiology
Per-Olof Eriksson
2010 – 05 – 31
Pressmeddelande
”Forskning vid Umeå universitet och Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) vid Gävle högskola visar varför whiplashskadade kan få svårt att äta”
Tidigare forskning vid Umeå universitet har visat att whiplashskadade kan ha stora svårigheter med att gapa, bita , tugga och svälja. De får ont inte bara i käkar-ansikte men även i huvud-nacke-skuldra av att ”bara äta mat”. De kan inte ta stora tuggor. De undviker föda som ger stort motstånd och väljer lättuggad mat eller föda som direkt kan sväljas. De skär maten i små bitar. De tackar nej till social samvaro då det är så besvärligt och tar så lång tid för dem att äta.
Det är okänt vad som orsakar denna allvarliga käkinvaliditet.
I fortsatta undersökningar har vi studerat sjukdomsmekanismer, dvs bakomliggande orsaker till den försämrade ätförmågan hos whiplashskadade. För syftet utvecklades ett sk dynamiskt belastningstest, ”ät-test”, som innebär tuggning under en bestämd tid av en till storlek och konsistens standardiserad tugga. En grupp med långvariga besvär efter whiplashskada och en lika stor köns- och åldersmatchad kontrollgrupp, totalt 42 personer, undersöktes med ”ät-testet”. Samtidigt undersöktes hjärt-kärlfunktionen genom att mäta blodtryck och hjärtslaghastighet vid vila och under tuggning.
Alla i kontrollgruppen klarade testet utan problem.
De flesta whiplashskadade avbröt och slutade tugga i förtid på grund av utmattning (”orkar inte mer”) och smärta, och illamående, balansstörning, yrsel, synbesvär, öronljud, koncentrationsstörnig.
Under tuggning ökade blodtrycket i kontrollgruppen från 122 till 142 mmHg (16 %) för övertrycket (systoliskt tryck) och från 75 till 86 mmHg (15%) för undertrycket (diastoliskt tryck).
Hos whiplashskadade var ökningen för övertrycket från 139 till 161 mmHg (16%) och för undertrycket från 85 till 98 mmHg (15%).
Efter tuggning sjönk blodtrycket i kontrollgruppen till samma vilonivå som före testet.
Hos whiplashskadade däremot låg vilonivån efter tuggning 7% högre än nivån före testet.
I vila var över- och undertryck 14% högre hos whiplashskadade än hos kontrollerna.
Under tuggning ökade hjärtslaghastigheten i kontrollgruppen från 69 till 77 slag per minut (11%).
Hos whiplashskadade var ökningen från 73 till 82 slag per minut (13%).
Efter tuggning sjönk hjärtslaghastigheten i kontrollgruppen till samma nivå som före testet.
Hos whiplashskadade låg vilonivån efter tuggning 3% högre än nivån före testet.
I vila var hjärtslaghastigheten 6% högre hos whiplashskadade än hos kontrollerna.
Slutsats. ”Bara att tugga/äta” kan normalt belasta hjärt-kärlsystemet som när man går fort. De högre värdena hos whiplashskadade (som liknar ansträngning för att springa hos oskadade) och ofullständig återhämtning efter tuggning tyder på att whiplashskadade är särskilt känsliga för belastning i käk-nacksystemet. Detta kan i sin tur förklara den nedsatta uthålligheten vid naturlig tuggning, och varför en måltid kan provocera smärta och många andra obehag som gör att den skadade mer eller mindre omedvetet ändrar kost- och ätvanor och sociala beteenden. Belastningstestet är lämpligt för objektiv värdering av funktionsnedsättning såväl vid utredning och diagnostik som vid uppföljning efter rehabiliteringsåtgärder.
Undersökningen med titeln ”Cardiovascular and muscle activity during chewing in whiplash-associated disorders (WAD)” publiceras i juninumret 2010 av den vetenskapliga tidskriften Archives of Oral Biology.
Läs också
Cardiovascular and muscle activity during chewing in whiplash-associated disorders (WAD)
——-
Äntligen har man uppmärksammat våra svälj- och käkproblem, något som försäkringsbolagen inte tar på allvar!
Personer med pisksnärtsskador har nu liten möjlighet att få livränta från Försäkringskassan. I två prejudicerande domar från Regeringsrätten nekas de skadade pengar
———
Whiplashkommissionen” eller “WK” – gruppen eller vad man skall kalla den, är finansierad av försäkringsbolag, bara det gör att man måste
höja ett vaksamt ögonbryn.
Den är inte en kommission i den bemärkelsen vi förväntar oss. Det är alltså inte någon form av nämnd eller liknande, som t.ex. utgår ifrån Socialdepartementet. Utan det är en “ad hoc” gruppering, dvs. en löst sammansatt samling av individer och verksamheter, finansierad av försäkringsbolag. Organisationsmässigt är den lika välgrundad som ett kafferep. Inte heller finns någon dokumentation om vad man frågade vem och hur vem svarade om vad.
Trots att man utför arbetsuppgifter, som med all sannolikhet faller inom ramen för landstingens eller socialstyrelsens ansvar, så är det
ingen individ från något landsting, socialstyrelse eller liknande som sagt någonting. I alla fall inte på ett sådant vis, som ett alarm borde
ha ljudat.
Vi har anställt fågelholkar som kostar 150 000/månad/individ! Dessa verksamheter inklusive andra offentliga
verksamheter som berörs, sitter bara och tar emot massutskick med detaljerade läkarinstruktioner och snedvriden information, som gått
rakt in i olika verksamheter. Information som tydligt pekar på att man undanhåller en röntgenmetod, för de mest lättskadade mjukdelarna i
leden mellan huvudet och nacken. T.o.m. Regeringsrätten hänvisar till WK i sina senaste domar.
Kan det överhuvudtaget bli mer övertydligt,att svensk offentlig sektor är i behov av att nagelfaras och revideras?
Heléne Karlsson
